/[cvs]/Kamel/HCI_text.tex

Diff of /Kamel/HCI_text.tex

Parent Directory | Revision Log | View Patch Patch

-revision 1.1 by jontas,
Sun Mar  9 12:35:03 2003 UTC
+revision 1.14 by jontas,
Sun Mar  9 22:02:01 2003 UTC
 Line 11
      \large{av}\\
      \LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in}
      \large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\
-     Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in}
+     Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in}}
      \texttt{e-mail:}\\
-     \emph{jopd01@student.bth.se}}\\
+     \emph{jopd01@student.bth.se}\\
      \emph{tb00mbo@student.bth.se}\\
    \end{centering}
    \newpage
 Line 67
            snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att
            källfilerna ligger i en katalog, de kompilerade
            programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om
-           programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. java API).\\
+           programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. Java API).\\
            %Eller är det svaret vi skall skjuta in?
            Men hur är detta något som är intressant ur en MDI
 Line 105
          \subsection{Prototyper och Mock-ups}
-           En mock-up är en form av prototyp. Den görs i ett
+           Det finns flera olika sätt att demonstrera en idé, men
-           passande material, och beroende på vilken information
+           den bästa brukar vara att kunna visa upp något. Det kan
-           man har om den färdiga produkten så görs den med den
+           vara bra att kunna berätta om idéen man har, men om man
-           detaljnivå som är passande. Denna mock-up används sedan
+           kan ge kunden något han kan se, ta på, och till viss del
-           för att testa om konceptet man har håller, och hur det
+           kunna interagera med så är det mycket enklare, dels att
-           skall implementeras. En mock-up behöver inte vara för en
+           sälja idén, dels att upptäcka fel och brister i den.
-           programvara, utan kan lika gärna vara för en fysisk
-           produkt, men i kursen har vi inriktat oss på programvara
+           Nu vet ju vi att vi bara har använt mock-ups i denna
-           då detta är det intressanta för oss. Då man skapat en
+           kursen, men det vore synd att inte ta tillfället i akt
-           mock-up så tar man denna, och testar på en eller flera
+           och prata lite om prototyper också.
-           tilltänkta användare, och lyssnar på deras åsikter om
-           den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man
+           \subsubsection{Mock-up}
-           bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare
-           utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller
+             En mock-up är en form av prototyp. Den görs i ett
-           i alla fall dom vi har gjort) ''dynamiskt statiska``
+             passande material, och beroende på vilken information
-           vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med
+             man har om den färdiga produkten så görs den med den
-           det är att den görs dynamisk är att det går att byta
+             detaljnivå som är passande. Denna mock-up används sedan
-           detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En
+             för att testa om konceptet man har håller, och hur det
-           annan fördel med en mock-up framför en fungerade
+             skall implementeras. En mock-up behöver inte vara för en
-           prototyp är att en mock-up är gjord av ett billigt
+             programvara, utan kan lika gärna vara för en fysisk
-           material, och går snabbt att göra och göra om då man inser att
+             produkt, men i kursen har vi inriktat oss på programvara
-           lösningen man har inte håller, utan behöver göras om för
+             då detta är det intressanta för oss. Då man skapat en
-           att passa användaren och hans behov.
+             mock-up så tar man denna, och testar på en eller flera
+             tilltänkta användare, och lyssnar på deras åsikter om
+             den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man
+             bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare
+             utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller
+             i alla fall dom vi har gjort) ``dynamiskt statiska''
+             vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med
+             det är att den görs dynamisk är att det går att byta
+             detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En
+             annan fördel med en mock-up framför en fungerade
+             prototyp är att en mock-up är gjord av ett billigt
+             material, och går snabbt att göra och göra om då man inser att
+             lösningen man har inte håller, utan behöver göras om för
+             att passa användaren och hans behov.
+           \subsubsection{Lågnivå prototyper}
+             En lågnivå prototyp är en enkel prototyp, som snarare
+             syftar till att visa den grundläggande idéen. Den kan
+             vara en mock-up, eller något annat. En lågnivå
+             prototyp är något som går relativt snabbt att slänga
+             ihop, och brukar vanligtvis vara ganska så billig. Den
+             kan vara i ett material som är väldigt långt från den
+             färdiga produkten (en mock-up på en kartongbit är ju
+             väldigt långt från ett färdigt program på datorn, och
+             vi är ganska säkra på att man kan komma ännu längre om
+             man bara vill).
+             Lågnivå prototypen använder man för att demonstrera en
+             idéer, koncept och dyl. Den kan inte till fullo
+             användas för att fånga alla krav, men i samverkan med
+             andra metoder (som t.ex. intervjuer, användningsfall
+             osv) kan man komma nära nog i många fall.
+           \subsubsection{Högnivå prototyper}
+             En högnivå prototyp är en ''bättre`` prototyp, oftast
+             så ligger den närmare den färdiga produkten än lågnivå
+             prototypen till utseende, och material (där det
+             finns). Det som främst skiljer en högnivå prototyp
+             från en lågnivå är att högnivån har funktionalitet
+             (verklig sådan, inte att man vänder blad).
+           \subsubsection{Vilken väljer vi?}
+             Marc Rettig (1994) anser att det är bättre att använda
+             lågnivå prototyper framför högnivå, detta för att:
+             \begin{itemize}
+               \item Dom tar lång tid att göra
+               \item Kritiker och testar tenderar att kritisera
+               prototypen, och inte funktionaliteten i den.
+               \item Utvecklar drar sig för att göra om något dom
+               har lagt timmar (eller dagar) på att göra.
+               \item En mjukvaru prototyp kan sätta förväntningarna
+               för högt.
+               \item En enda bugg i prototypen kan sätta stop för
+               testningen av denna.
+             \end{itemize}
+               Vi måste säga att vi håller med honom. En lågnivå
+               prototyp kan säga det mesta en högnivå kan, och det
+               den inte kan säga är det tveksamt om man kan få
+               tillbaka av den tid det tar att göra högnivå
+               prototypen (iallafall i de små projekt vi har jobbat
+               med hittills), det kan ju ändras om det är ett stort
+               projekt, men vi är inte helt säkra på det. En
+               prototyp skall endast ses som ett
+               utvecklingsverktyg, det är ju inget som utvecklar av
+               sig självt, på sin höjd kan det ju driva
+               utvecklingen framåt.
+               Ett undantag bör dock göras. Om man kan utnyttja
+               prototypen, eller en ansenlig del av denna senare.
+               Om man t.ex. gör en prototyp av ett GUI, med begränsad
+               (eller igen) funktionalitet så kan man ju använda
+               detta i den färdiga produkten, förutsatt att det
+               faller väl ut.
+         \subsection{Erfarenhet}
            Vi tror att vi kommer att använda någon form av
-           mock-uper efter denna kursen då en mock-up är ett snabbt
+           prototyper efter denna kursen då en lågnivå prototyp är ett snabbt
            sätt att visa hur man menar att GUI't skall se ut, och
            om man har ett förslag till ett GUI så är det enkelt att
            hitta funktionalitet som man har missat, och det kan
            även vara enklare att förklara vad man vill göra för en
            kund som inte kunskaper inom programvaruutveckling vad
            det är som man skall göra, och vad han får och inte får.
-           Han kan även ta mock-upen och visa för slutanvändarna,
+           Han kan även ta prototypen och visa för slutanvändarna,
            och dessa kan också komma till tals om hur produkten
            skall se ut, och dess funktionalitet.
-Line 156
+Line 237
          har sett programmet tidigare, eller ens ett program som
          liknar detta (till funktionalitet sett).
-         \emph{Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel}
+         \emph{``Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel''}
          (Grand, M. 1999)\\
          Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel,
          eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en
-Line 173
+Line 254
          \subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program}
            En viktig sak med att få användaren att känna igen sig
-           är att detta ger en ''säkerhets känsla`` i programmet,
+           är att detta ger en ``säkerhets känsla'' i programmet,
            användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall
            bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla
            program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med
-           gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på
+           gammalt arbete osv har detta i en meny märk ``Arkiv'' på
            svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv.
-           ligger under en meny ''redigera´´. Detta gör att en
+           ligger under en meny ``redigera''. Detta gör att en
            användare kan känna igen sig även om han aldrig har
            nyttjat programmet tidigare.
-Line 190
+Line 271
          inte så mycket bryr sig om tekniken bakom.
          Detta innebär dock att för att kunna designa något så
-         måste vi känna målgruppen och dess behov. Att jobba med
+         måste vi känna till målgruppen och dess behov. Att jobba med
          interaktions design är väldigt snarlikt till att jobba med
          en användarcentrerad lösning. Det går antingen att jobba
          med interaktions design om man har en färdig målgrupp som
-Line 198
+Line 279
          målgrupp, och skapar produkten därefter.
          Om man har en färdig målgrupp som har behov av en produkt
-         så är det ''enkelt`` att skapa denna då man hela tiden kan
+         så är det ``enkelt'' att skapa denna då man hela tiden kan
          rådfråga målgruppen, skapa mock-uper, prototyper osv, och
-         få direkt feedback på det man har gjort.
+         få direkt feedback på det man har gjort. Det finns undantag
+         då man inte kan skapa mock-uper och det är när själva slut
+         produkten är hemligstämplad och det finns andra aktörer på
+         marknaden som jobbar med samma område. Att då låta vanliga
+         användare komma i kontakt med sin design innebär att hemlig
+         information kan spridas till konkurrenterna om de nu råkas
+         få tag på samma testpersoner.
          En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions
          design är att den sker iterativt.
-         \subsection{Konceptuella modeller}
+       \section{Konceptuella modeller}
-           \emph{Det viktigaste är att designa användarens
-           konceptuella modell. Allt annat skall ses som
-           underordnat för att göra modellen klar, tydlig och
-           konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta
-           mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\
-           Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell
-           modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna
-           systemet i termer av integrerade idéer och koncept om
-           vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall
-           förstås av användaren på rätt sätt}\\
-           När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt
-           att man funderar över hur den slutliga produkten skall
-           se ut, baserat på användarnas behov och krav. För att
-           försäkra sig om att användaren kommer att förstå
-           modellen så som den är tänkt är det viktigt att
-           \subsubsection{Konceptuella modeller baserat på
-           aktiviteter}
-           \subsubsection{Konceptuella modeller baserat på objekt}
-       \section{Värdet av MDI}
-         Det kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar
-         tid att hålla på med MDI, och allt man kan göra inom detta
-         (mock-ups osv), men faktum är att den tid (och de pengar)
-         man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort.
-         Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt
-         fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju
-         tidigare man kan hitta fel, desto billigare blir dom att
-         avhjälpa.
-         En annan viktig sak att tänka på med MDI är att man kan på
-         ett sätt använda det som en reklam tavla för sitt företag,
-         om man gör en extraordinär lösning på något så kommer
-         detta att sprida sig, men det kommer ännu mer att sprida
-         sig om man gör dåliga MDI lösningar. Ett företag som
-         tidigare har köpt en produkt som kanske är bra, bara det
-         att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt
-         till av samma företag som den förra.
+         \emph{``Det viktigaste är att designa användarens
+         konceptuella modell. Allt annat skall ses som
+         underordnat för att göra modellen klar, tydlig och
+         konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta
+         mjukvaran utvecklas.''}(Liddle, David. 1996)\\
+         Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell
+         modell som \emph{``en beskrivning av det föreslagna
+         systemet i termer av integrerade idéer och koncept om
+         vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall
+         förstås av användaren på rätt sätt''}\\
+         När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt
+         att man funderar över hur den slutliga produkten skall
+         se ut, baserat på användarnas behov och krav. För att
+         försäkra sig om att användaren kommer att förstå
+         modellen så som den är tänkt är det viktigt att
+         genomföra noggranna och iterativa tester.
+         En viktig del av den konceptuella modellen är att
+         besluta vad användaren skall göra när han använder
+         produkten. Detta kan även kallas interaktions sätt
+         dvs hur en användare skall få utföra jobbet. När man
+         väljer interaktions sätt så får man även tänka över hur
+         man skall interagera med produkten (programvaran), skall
+         det vara med knappar, menyer, röstkommandon osv.
+         När man har kommit så här långt med sin modell så är det
+         dags att börja fundera över hur GUI't skall se ut, olika
+         mönster, dess fördelar och nackdelar osv. Ju fler man
+         provar med, och funderar över, ju större är chansen att
+         produkten blir bra, och det är viktigt att man jobbar
+         iterativt, och att man använder lite olika metoder, och
+         data (gärna även utvecklare om det går) i dom olika
+         iterationerna för att täcka in så mycket som möjligt.
+         Basen i att konstruera en bra konceptuell modell är
+         användaren, och det användaren skall kunna göra.
+         Det finns ett otal olika konceptuella modeller, men vi
+         kommer bara att ta upp dom två vanligaste.
+         \subsection{Konceptuella modeller baserat på
+         aktiviteter}
+           De fyra vanligaste aktiviteterna användarna kommer att
+           göra (sett ur MDI synpunkt) är:
+           \begin{itemize}
+             \item Instruera
+             \item Konversera
+             \item Manipulera och navigera
+             \item Utforska och ögna igenom %är surfa en bra översättning av browsing?
+           \end{itemize}
+           När man instruerar så förklarar man vad man vill att
+           systemet skall göra, man ger order. Detta kan ske t.ex.
+           med knappar, menyer osv.\\
+           När man konverserar så gör man det som man gör med en
+           människa, antingen talar man till systemet med rösten,
+           eller så skriver man, men man håller sig till ett
+           normalt språk.\\
+           När man manipulerar och navigerar så har man en
+           representation (av något) som man kan manipulera för att
+           uppnå önskat resultat. Det är en klar fördel om
+           representationen delar vissa egenskaper som användaren
+           kan förstå av den fysiska världen.\\ %analoga lät fel, men fysiska låter heller inte riktigt bra... Jag höll på att skriv riktiga, men kom att tänka på vad det skulle innebära
+           När man utforskar och surfar så är systemet utformat på
+           ett sådant vis att användaren kan få information utan
+           att behöva formulera frågor.
+           Det är viktigt att förstå att man måste inte välja en av
+           dessa, utan man kan välja flera om man känner för det,
+           ofta kan man få ett resultat som blir närmare det
+           användaren efterfrågar om man väljer att blanda flera
+           aktiviteter.
+         \subsubsection{Instruera}
+           Detta är en relativt enkel modell att bygga upp, även om
+           det kan vara krångligt att bygga upp den på ett bra
+           sätt. Antingen kan man använda knappar, menyer osv för
+           att ge instruktioner, eller så kan man använda
+           textsträngar. En klar nackdel med denna modellen är att
+           om kommandona är långa (eller krångliga) kommer
+           användaren att glömma bort det, och behöva extra hjälp
+           när han skall nyttja denna. Detta är ett vanligt
+           mönster, och återfinns i flera produkter på ett sätt
+           eller ett annat.
+         \subsubsection{Konversera}
+           Denna metoden är vanligast om det handlar om någon form
+           av expert system, eller sökfunktioner. En klar fördel
+           med att nyttja detta mönster är att även en människa med
+           små kunskaper inom både data, och ämnet som experten kan
+           kan ställa frågor, och få hjälp. En nackdel med detta
+           mönstret är att om användaren ställer frågor på ett sätt
+           som man inte har tänkt sig, eller som inte finns med i
+           informations basen så kan svaren till användaren bli
+           helt uppåt väggarna om man inte är noga med hur man
+           behandlar indatan.
+         \subsubsection{Manipulera och navigera}
+         Visualisering måste innehålla mycket mer än att bara tillåta folk att ``se''
+         information. Dom måste också kunna manipulera och fokusera sig på vad som är relevant
+         och känna igen det för att skapa ny information. Funktioner som hypertext (t.ex. HTML)
+         har blivit en dominant metod för att länka samman dokument, vilket tillåter användaren
+         att navigera sig genom dokument på ett väldigt dynamiskt och personligt sätt.
+       \subsubsection{Utforska och ögna igenom}
+         Funktioner som hypertext (t.ex. HTML) har blivit en
+         dominant metod för att länka samman dokument, vilket
+         tillåter användaren att navigera sig genom dokument
+         på ett väldigt dynamiskt och personligt sätt. Detta är
+         en smidig metod för att söka efter information då man
+         kan länka vidare till djupare information då en
+         användare hittar något som intresserar. Nackdelen med
+         denna metod är att det kan bli grötigt, och att det
+         kan vara svårt att komma igång om man inte riktigt vet
+         vad man söker efter.
+       \subsection{Konceptuella modeller baserat på objekt}
+         När man utgår från ett objekt så tar man ett objekt som
+         användaren kan relatera till, en bok, kaffe bryggare
+         eller dyl. Och sedan så gör man sin modell så att den
+         liknar det fysiska objektet. Det bör även gå att
+         manipulera objektet på ett vis som liknar det fysiska
+         objektet. Men man bör även tänka på vilka funktioner en
+         användare kan tänkas önska utöver dom som finns i det
+         verkliga objektet. Om man gör en ordebehandlare kan det
+         vara väldigt trevligt om denna klarar av att t.ex.
+         kompilera texten, rättstavning osv.
+       \subsection{Interface metaforer}
+         Denna metod går ut på att man tar och försöker efterlikna
+         en välkänd metod, eller något som användaren känner igen
+         för att manipulera systemet. Det handlar oftast om att man
+         försöker abstrahera bort hur datorn gör, och istället
+         likna det vi något som man känner igen. Dock så är boken
+         vi har väldigt kritisk mot denna metoden att utveckla
+         produkter, så vi tänker inte gå in på denna så djupt. Dock så
+         tror vi att det borde vara en bra metod att iallafall
+         fundera på, men man måste nog vara försiktig så att man
+         inte gör ``hål'' i designen då man använder metaforer.
+     \section{Värdet av MDI}
+       Hela ämnet kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar
+       upp tid att hålla på med, men faktum är att den tid (och de pengar)
+       man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort.
+       Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt
+       fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju
+       tidigare man kan hitta fel, desto billigare blir dom att
+       avhjälpa.
+       En annan viktig sak att tänka på med MDI är att man kan på
+       ett sätt använda det som en reklam tavla för sitt företag,
+       om man gör en extraordinär lösning på något så kommer
+       detta att sprida sig, men det kommer ännu mer att sprida
+       sig om man gör dåliga MDI lösningar. Ett företag som
+       tidigare har köpt en produkt som kanske är bra, bara det
+       att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt
+       till av samma företag som den förra.
+       Även om själva funtionaliteten i applikationen (eller vad
+       det nu är som skapats) kanske är helt banbrytande och
+       ruskigt innovativ så kanske inte produkten kan säljas
+       ändå, på grund av att användarna helt enkelt inte klarar
+       av att använda den för att gränssnittet är alldeles för
+       klumpigt, långsamt och förvirrande. \emph{``Jag fattar inte varför man år 2000 ska behöva
+       vänta ibland en sekund innan telefonen fattar att man
+       vill hoppa ett steg till vänster i menyerna.''}(Mats
+       Ekstrand, 2000-09-20 i en recension av Ericssons R310)
+       Man brukar säga att utseendet inte spelar någon roll,
+       men när det gäller MDI så spelar det stor roll. Det första
+       man möts av när man får/köper en produkt är gränssnittet,
+       må det så vara en knappsats, touchscreen eller ett flashigt GUI.
  \end{document}

 Legend:



Removed from v.1.1
 


changed lines


 
Added in v.1.14
 Legend:



Removed from v.1.1
 


changed lines


 
Added in v.1.14
-Removed from v.1.1
+Added in v.1.14

root@recompile.se	ViewVC Help
Powered by ViewVC 1.1.26