11 |
\large{av}\\ |
\large{av}\\ |
12 |
\LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in} |
\LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in} |
13 |
\large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\ |
\large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\ |
14 |
Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in} |
Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in}} |
15 |
\texttt{e-mail:}\\ |
\texttt{e-mail:}\\ |
16 |
\emph{jopd01@student.bth.se}}\\ |
\emph{jopd01@student.bth.se}\\ |
17 |
\emph{tb00mbo@student.bth.se}\\ |
\emph{tb00mbo@student.bth.se}\\ |
18 |
\end{centering} |
\end{centering} |
19 |
\newpage |
\newpage |
22 |
\onehalfspacing |
\onehalfspacing |
23 |
\section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn? |
\section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn? |
24 |
|
|
25 |
Detta kapitel kommer att ta delar av det vi har gått igenom |
Detta kapitel kommer vi att ta upp delar av det vi har gått igenom |
26 |
i kursen, samt försöka belysa vissa av dem. |
i kursen, samt försöka belysa vissa av dem. |
27 |
|
|
28 |
\subsection{Användandet av en minsta gemensamma |
\subsection{Användandet av en minsta gemensamma |
65 |
kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla |
kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla |
66 |
ordning på det man utvecklar då det i scriptet går |
ordning på det man utvecklar då det i scriptet går |
67 |
snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att |
snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att |
68 |
källfilerna ligger i en katalog, de kompilerade |
källfilerna ligger i en katalog, det kompilerade |
69 |
programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om |
programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om |
70 |
programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. java API).\\ |
programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. Java API).\\ |
71 |
|
|
72 |
%Eller är det svaret vi skall skjuta in? |
%Eller är det svaret vi skall skjuta in? |
73 |
Men hur är detta något som är intressant ur en MDI |
Men hur är detta något som är intressant ur en MDI |
119 |
den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man |
den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man |
120 |
bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare |
bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare |
121 |
utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller |
utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller |
122 |
i alla fall dom vi har gjort) ''dynamiskt statiska`` |
i alla fall dom vi har gjort) |
123 |
|
%Uhm, va? |
124 |
|
''dynamiskt statiska`` |
125 |
vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med |
vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med |
126 |
det är att den görs dynamisk är att det går att byta |
det är att den görs dynamisk är att det går att byta |
127 |
detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En |
detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En |
158 |
har sett programmet tidigare, eller ens ett program som |
har sett programmet tidigare, eller ens ett program som |
159 |
liknar detta (till funktionalitet sett). |
liknar detta (till funktionalitet sett). |
160 |
|
|
161 |
\emph{Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel} |
\emph{``Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel''} |
162 |
(Grand, M. 1999)\\ |
(Grand, M. 1999)\\ |
163 |
Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel, |
Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel, |
164 |
eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en |
eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en |
175 |
\subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program} |
\subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program} |
176 |
|
|
177 |
En viktig sak med att få användaren att känna igen sig |
En viktig sak med att få användaren att känna igen sig |
178 |
är att detta ger en ''säkerhets känsla`` i programmet, |
är att detta ger en ``säkerhets känsla'' i programmet, |
179 |
användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall |
användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall |
180 |
bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla |
bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla |
181 |
program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med |
program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med |
182 |
gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på |
gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på |
183 |
svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv. |
svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv. |
184 |
ligger under en meny ''redigera´´. Detta gör att en |
ligger under en meny ``redigera''. Detta gör att en |
185 |
användare kan känna igen sig även om han aldrig har |
användare kan känna igen sig även om han aldrig har |
186 |
nyttjat programmet tidigare. |
nyttjat programmet tidigare. |
187 |
|
|
207 |
En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions |
En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions |
208 |
design är att den sker iterativt. |
design är att den sker iterativt. |
209 |
|
|
210 |
\subsection{Konceptuella modeller} |
\section{Konceptuella modeller} |
211 |
|
|
212 |
\emph{Det viktigaste är att designa användarens |
\emph{Det viktigaste är att designa användarens |
213 |
konceptuella modell. Allt annat skall ses som |
konceptuella modell. Allt annat skall ses som |
214 |
underordnat för att göra modellen klar, tydlig och |
underordnat för att göra modellen klar, tydlig och |
215 |
konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta |
konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta |
216 |
mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\ |
mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\ |
217 |
Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell |
Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell |
218 |
modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna |
modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna |
219 |
systemet i termer av integrerade idéer och koncept om |
systemet i termer av integrerade idéer och koncept om |
220 |
vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall |
vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall |
221 |
förstås av användaren på rätt sätt}\\ |
förstås av användaren på rätt sätt}\\ |
222 |
|
|
223 |
När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt |
När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt |
224 |
att man funderar över hur den slutliga produkten skall |
att man funderar över hur den slutliga produkten skall |
225 |
se ut, baserat på användarnas behov och krav. För att |
se ut, baserat på användarnas behov och krav. För att |
226 |
försäkra sig om att användaren kommer att förstå |
försäkra sig om att användaren kommer att förstå |
227 |
modellen så som den är tänkt är det viktigt att |
modellen så som den är tänkt är det viktigt att |
228 |
|
genomföra noggranna och iterativa tester. |
229 |
|
|
230 |
|
En viktig del av den konceptuella modellen är att |
231 |
|
besluta vad användaren skall göra när han använder |
232 |
|
produkten. Detta kan även kallas interaktions sätt |
233 |
|
dvs hur en användare skall få utföra jobbet. När man |
234 |
|
väljer interaktions sätt så får man även tänka över hur |
235 |
|
man skall interagera med produkten (programvaran), skall |
236 |
|
det vara med knappar, menyer, röstkommandon osv. |
237 |
|
|
238 |
|
När man har kommit så här långt med sin modell så är det |
239 |
|
dags att börja fundera över hur GUI't skall se ut, olika |
240 |
|
mönster, dess fördelar och nackdelar osv. Ju fler man |
241 |
|
provar med, och funderar över, ju större är chansen att |
242 |
|
produkten blir bra, och det är viktigt att man jobbar |
243 |
|
iterativt, och att man använder lite olika metoder, och |
244 |
|
data (gärna även utvecklare om det går) i dom olika |
245 |
|
iterationerna för att täcka in så mycket som möjligt. |
246 |
|
|
247 |
|
Basen i att konstruera en bra konceptuell modell är |
248 |
|
användaren, och det användaren skall kunna göra. |
249 |
|
|
250 |
|
Det finns ett otal olika konceptuella modeller, men vi |
251 |
|
kommer bara att ta upp dom två vanligaste. |
252 |
|
|
253 |
|
\subsection{Konceptuella modeller baserat på |
254 |
|
aktiviteter} |
255 |
|
|
256 |
|
De fyra vanligaste aktiviteterna användarna kommer att |
257 |
|
göra (sett ur MDI synpunkt) är: |
258 |
|
\begin{itemize} |
259 |
|
\item Instruera |
260 |
|
\item Konversera |
261 |
|
\item Manipulera och navigera |
262 |
|
\item Utforska och surfa %är surfa en bra översättning av browsing? |
263 |
|
\end{itemize} |
264 |
|
När man instruerar så förklarar man vad man vill att |
265 |
|
systemet skall göra, man ger order. Detta kan ske t.ex. |
266 |
|
med knappar, menyer osv.\\ |
267 |
|
När man konverserar så gör man det som man gör med en |
268 |
|
människa, antingen talar man till systemet med rösten, |
269 |
|
eller så skriver man, men man håller sig till ett |
270 |
|
normalt språk.\\ |
271 |
|
När man manipulerar och navigerar så har man en |
272 |
|
representation (av något) som man kan manipulera för att |
273 |
|
uppnå önskat resultat. Det är en klar fördel om |
274 |
|
representationen delar vissa egenskaper som användaren |
275 |
|
kan förstå av den fysiska världen.\\ %analoga lät fel, men fysiska låter heller inte riktigt bra... Jag höll på att skriv riktiga, men kom att tänka på vad det skulle innebära |
276 |
|
När man utforskar och surfar så är systemet utformat på |
277 |
|
ett sådant vis att användaren kan få information utan |
278 |
|
att behöva formulera frågor. |
279 |
|
|
280 |
|
Det är viktigt att förstå att man måste inte välja en av |
281 |
|
dessa, utan man kan välja flera om man känner för det, |
282 |
|
ofta kan man få ett resultat som blir närmare det |
283 |
|
användaren efterfrågar om man väljer att blanda flera |
284 |
|
aktiviteter. |
285 |
|
|
286 |
|
\subsubsection{Instruera} |
287 |
|
|
288 |
|
a |
289 |
|
|
290 |
|
\subsubsection{Konversera} |
291 |
|
|
292 |
|
a |
293 |
|
|
294 |
|
\subsubsection{Manipulera och navigera} |
295 |
|
|
296 |
|
a |
297 |
|
>>>>>>> 1.2 |
298 |
|
|
299 |
\subsubsection{Konceptuella modeller baserat på |
\subsubsection{Utforska och surfa} |
|
aktiviteter} |
|
300 |
|
|
301 |
\subsubsection{Konceptuella modeller baserat på objekt} |
a |
302 |
|
|
303 |
|
\subsection{Konceptuella modeller baserat på objekt} |
304 |
|
|
305 |
|
a |
306 |
|
|
307 |
\section{Värdet av MDI} |
\section{Värdet av MDI} |
308 |
|
|