| 11 |
\large{av}\\ |
\large{av}\\ |
| 12 |
\LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in} |
\LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in} |
| 13 |
\large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\ |
\large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\ |
| 14 |
Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in} |
Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in}} |
| 15 |
\texttt{e-mail:}\\ |
\texttt{e-mail:}\\ |
| 16 |
\emph{jopd01@student.bth.se}}\\ |
\emph{jopd01@student.bth.se}\\ |
| 17 |
\emph{tb00mbo@student.bth.se}\\ |
\emph{tb00mbo@student.bth.se}\\ |
| 18 |
\end{centering} |
\end{centering} |
| 19 |
\newpage |
\newpage |
| 22 |
\onehalfspacing |
\onehalfspacing |
| 23 |
\section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn? |
\section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn? |
| 24 |
|
|
| 25 |
Detta kapitel kommer att ta delar av det vi har gått igenom |
Detta kapitel kommer vi att ta upp delar av det vi har gått igenom |
| 26 |
i kursen, samt försöka belysa vissa av dem. |
i kursen, samt försöka belysa vissa av dem. |
| 27 |
|
|
| 28 |
\subsection{Användandet av en minsta gemensamma |
\subsection{Användandet av en minsta gemensamma |
| 65 |
kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla |
kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla |
| 66 |
ordning på det man utvecklar då det i scriptet går |
ordning på det man utvecklar då det i scriptet går |
| 67 |
snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att |
snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att |
| 68 |
källfilerna ligger i en katalog, de kompilerade |
källfilerna ligger i en katalog, det kompilerade |
| 69 |
programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om |
programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om |
| 70 |
programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. java API).\\ |
programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. Java API).\\ |
| 71 |
|
|
| 72 |
%Eller är det svaret vi skall skjuta in? |
%Eller är det svaret vi skall skjuta in? |
| 73 |
Men hur är detta något som är intressant ur en MDI |
Men hur är detta något som är intressant ur en MDI |
| 119 |
den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man |
den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man |
| 120 |
bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare |
bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare |
| 121 |
utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller |
utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller |
| 122 |
i alla fall dom vi har gjort) ''dynamiskt statiska`` |
i alla fall dom vi har gjort) |
| 123 |
|
%Uhm, va? |
| 124 |
|
''dynamiskt statiska`` |
| 125 |
vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med |
vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med |
| 126 |
det är att den görs dynamisk är att det går att byta |
det är att den görs dynamisk är att det går att byta |
| 127 |
detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En |
detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En |
| 158 |
har sett programmet tidigare, eller ens ett program som |
har sett programmet tidigare, eller ens ett program som |
| 159 |
liknar detta (till funktionalitet sett). |
liknar detta (till funktionalitet sett). |
| 160 |
|
|
| 161 |
\emph{Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel} |
\emph{``Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel''} |
| 162 |
(Grand, M. 1999)\\ |
(Grand, M. 1999)\\ |
| 163 |
Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel, |
Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel, |
| 164 |
eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en |
eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en |
| 175 |
\subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program} |
\subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program} |
| 176 |
|
|
| 177 |
En viktig sak med att få användaren att känna igen sig |
En viktig sak med att få användaren att känna igen sig |
| 178 |
är att detta ger en ''säkerhets känsla`` i programmet, |
är att detta ger en ``säkerhets känsla'' i programmet, |
| 179 |
användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall |
användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall |
| 180 |
bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla |
bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla |
| 181 |
program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med |
program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med |
| 182 |
gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på |
gammalt arbete osv har detta i en meny märk ``Arkiv'' på |
| 183 |
svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv. |
svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv. |
| 184 |
ligger under en meny ''redigera´´. Detta gör att en |
ligger under en meny ``redigera''. Detta gör att en |
| 185 |
användare kan känna igen sig även om han aldrig har |
användare kan känna igen sig även om han aldrig har |
| 186 |
nyttjat programmet tidigare. |
nyttjat programmet tidigare. |
| 187 |
|
|
| 192 |
inte så mycket bryr sig om tekniken bakom. |
inte så mycket bryr sig om tekniken bakom. |
| 193 |
|
|
| 194 |
Detta innebär dock att för att kunna designa något så |
Detta innebär dock att för att kunna designa något så |
| 195 |
måste vi känna målgruppen och dess behov. Att jobba med |
måste vi känna till målgruppen och dess behov. Att jobba med |
| 196 |
interaktions design är väldigt snarlikt till att jobba med |
interaktions design är väldigt snarlikt till att jobba med |
| 197 |
en användarcentrerad lösning. Det går antingen att jobba |
en användarcentrerad lösning. Det går antingen att jobba |
| 198 |
med interaktions design om man har en färdig målgrupp som |
med interaktions design om man har en färdig målgrupp som |
| 200 |
målgrupp, och skapar produkten därefter. |
målgrupp, och skapar produkten därefter. |
| 201 |
|
|
| 202 |
Om man har en färdig målgrupp som har behov av en produkt |
Om man har en färdig målgrupp som har behov av en produkt |
| 203 |
så är det ''enkelt`` att skapa denna då man hela tiden kan |
så är det ``enkelt'' att skapa denna då man hela tiden kan |
| 204 |
rådfråga målgruppen, skapa mock-uper, prototyper osv, och |
rådfråga målgruppen, skapa mock-uper, prototyper osv, och |
| 205 |
få direkt feedback på det man har gjort. |
få direkt feedback på det man har gjort. Det finns undantag |
| 206 |
|
då man inte kan skapa mock-uper och det är när själva slut |
| 207 |
|
produkten är hemligstämplad och det finns andra aktörer på |
| 208 |
|
marknaden som jobbar med samma område. Att då låta vanliga |
| 209 |
|
användare komma i kontakt med sin design innebär att hemlig |
| 210 |
|
information kan spridas till konkurrenterna om de nu råkas |
| 211 |
|
få tag på samma testpersoner. |
| 212 |
|
|
| 213 |
En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions |
En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions |
| 214 |
design är att den sker iterativt. |
design är att den sker iterativt. |
| 215 |
|
|
| 216 |
\section{Konceptuella modeller} |
\section{Konceptuella modeller} |
| 217 |
|
|
| 218 |
\emph{Det viktigaste är att designa användarens |
\emph{``Det viktigaste är att designa användarens |
| 219 |
konceptuella modell. Allt annat skall ses som |
konceptuella modell. Allt annat skall ses som |
| 220 |
underordnat för att göra modellen klar, tydlig och |
underordnat för att göra modellen klar, tydlig och |
| 221 |
konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta |
konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta |
| 222 |
mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\ |
mjukvaran utvecklas.''}(Liddle, David. 1996)\\ |
| 223 |
Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell |
Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell |
| 224 |
modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna |
modell som \emph{``en beskrivning av det föreslagna |
| 225 |
systemet i termer av integrerade idéer och koncept om |
systemet i termer av integrerade idéer och koncept om |
| 226 |
vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall |
vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall |
| 227 |
förstås av användaren på rätt sätt}\\ |
förstås av användaren på rätt sätt''}\\ |
| 228 |
|
|
| 229 |
När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt |
När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt |
| 230 |
att man funderar över hur den slutliga produkten skall |
att man funderar över hur den slutliga produkten skall |
| 245 |
dags att börja fundera över hur GUI't skall se ut, olika |
dags att börja fundera över hur GUI't skall se ut, olika |
| 246 |
mönster, dess fördelar och nackdelar osv. Ju fler man |
mönster, dess fördelar och nackdelar osv. Ju fler man |
| 247 |
provar med, och funderar över, ju större är chansen att |
provar med, och funderar över, ju större är chansen att |
| 248 |
produkten blir bra, och det är viktigt att man jobbar |
produkten blir bra. Det är viktigt att man jobbar |
| 249 |
iterativt, och att man använder lite olika metoder, och |
iterativt, att man använder lite olika metoder och |
| 250 |
data (gärna även utvecklare om det går) i dom olika |
data (gärna även utvecklare om det går) i dom olika |
| 251 |
iterationerna för att täcka in så mycket som möjligt. |
iterationerna för att täcka in så mycket som möjligt. |
| 252 |
|
|
| 311 |
|
|
| 312 |
\section{Värdet av MDI} |
\section{Värdet av MDI} |
| 313 |
|
|
| 314 |
Det kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar |
Hela ämnet kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar |
| 315 |
tid att hålla på med MDI, och allt man kan göra inom detta |
upp tid att hålla på med, men faktum är att den tid (och de pengar) |
|
(mock-ups osv), men faktum är att den tid (och de pengar) |
|
| 316 |
man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort. |
man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort. |
| 317 |
Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt |
Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt |
| 318 |
fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju |
fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju |
| 328 |
att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt |
att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt |
| 329 |
till av samma företag som den förra. |
till av samma företag som den förra. |
| 330 |
|
|
| 331 |
|
Även om själva funtionaliteten i applikationen (eller vad |
| 332 |
|
det nu är som skapats) kanske är helt banbrytande och |
| 333 |
|
ruskigt innovativ så kanske inte produkten kan säljas |
| 334 |
|
ändå, på grund av att användarna helt enkelt inte klarar |
| 335 |
|
av att använda den för att gränssnittet är alldeles för |
| 336 |
|
klumpigt, långsamt och förvirrande. \emph{``Jag fattar inte varför man år 2000 ska behöva |
| 337 |
|
vänta ibland en sekund innan telefonen fattar att man |
| 338 |
|
vill hoppa ett steg till vänster i menyerna.''}(Mats |
| 339 |
|
Ekstrand, 2000-09-20 i en recension av Ericssons R310) |
| 340 |
|
Man brukar säga att utseendet inte spelar någon roll, |
| 341 |
|
men när det gäller MDI så spelar det stor roll. Det första |
| 342 |
|
man möts av när man får/köper en produkt är gränssnittet, |
| 343 |
|
må det så vara en knappsats, touchscreen eller ett flashigt GUI. |
| 344 |
|
|
| 345 |
\end{document} |
\end{document} |