/[cvs]/Kamel/HCI_text.tex

Diff of /Kamel/HCI_text.tex

Parent Directory | Revision Log | View Patch Patch

-revision 1.3 by eax,
Sun Mar  9 15:19:43 2003 UTC
+revision 1.13 by eax,
Sun Mar  9 18:21:20 2003 UTC
 Line 22
    \onehalfspacing
      \section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn?
-       Detta kapitel kommer vi att ta upp delar av det vi har gått igenom
+       Detta kapitel kommer att ta delar av det vi har gått igenom
        i kursen, samt försöka belysa vissa av dem.
          \subsection{Användandet av en minsta gemensamma
 Line 65
            kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla
            ordning på det man utvecklar då det i scriptet går
            snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att
-           källfilerna ligger i en katalog, det kompilerade
+           källfilerna ligger i en katalog, de kompilerade
            programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om
            programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. Java API).\\
 Line 119
            den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man
            bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare
            utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller
-           i alla fall dom vi har gjort)
+           i alla fall dom vi har gjort) ``dynamiskt statiska''
-           %Uhm, va?
-           ''dynamiskt statiska``
            vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med
            det är att den görs dynamisk är att det går att byta
            detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En
-Line 179
+Line 177
            användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall
            bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla
            program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med
-           gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på
+           gammalt arbete osv har detta i en meny märk ``Arkiv'' på
            svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv.
            ligger under en meny ``redigera''. Detta gör att en
            användare kan känna igen sig även om han aldrig har
-Line 192
+Line 190
          inte så mycket bryr sig om tekniken bakom.
          Detta innebär dock att för att kunna designa något så
-         måste vi känna målgruppen och dess behov. Att jobba med
+         måste vi känna till målgruppen och dess behov. Att jobba med
          interaktions design är väldigt snarlikt till att jobba med
          en användarcentrerad lösning. Det går antingen att jobba
          med interaktions design om man har en färdig målgrupp som
-Line 200
+Line 198
          målgrupp, och skapar produkten därefter.
          Om man har en färdig målgrupp som har behov av en produkt
-         så är det ''enkelt`` att skapa denna då man hela tiden kan
+         så är det ``enkelt'' att skapa denna då man hela tiden kan
          rådfråga målgruppen, skapa mock-uper, prototyper osv, och
-         få direkt feedback på det man har gjort.
+         få direkt feedback på det man har gjort. Det finns undantag
+         då man inte kan skapa mock-uper och det är när själva slut
+         produkten är hemligstämplad och det finns andra aktörer på
+         marknaden som jobbar med samma område. Att då låta vanliga
+         användare komma i kontakt med sin design innebär att hemlig
+         information kan spridas till konkurrenterna om de nu råkas
+         få tag på samma testpersoner.
          En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions
          design är att den sker iterativt.
        \section{Konceptuella modeller}
-         \emph{Det viktigaste är att designa användarens
+         \emph{``Det viktigaste är att designa användarens
          konceptuella modell. Allt annat skall ses som
          underordnat för att göra modellen klar, tydlig och
          konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta
-         mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\
+         mjukvaran utvecklas.''}(Liddle, David. 1996)\\
          Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell
-         modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna
+         modell som \emph{``en beskrivning av det föreslagna
          systemet i termer av integrerade idéer och koncept om
          vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall
-         förstås av användaren på rätt sätt}\\
+         förstås av användaren på rätt sätt''}\\
          När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt
          att man funderar över hur den slutliga produkten skall
-Line 259
+Line 263
              \item Instruera
              \item Konversera
              \item Manipulera och navigera
-             \item Utforska och surfa %är surfa en bra översättning av browsing?
+             \item Utforska och ögna igenom %är surfa en bra översättning av browsing?
            \end{itemize}
            När man instruerar så förklarar man vad man vill att
            systemet skall göra, man ger order. Detta kan ske t.ex.
-Line 282
+Line 286
            ofta kan man få ett resultat som blir närmare det
            användaren efterfrågar om man väljer att blanda flera
            aktiviteter.
          \subsubsection{Instruera}
-           a
+           Detta är en relativt enkel modell att bygga upp, även om
+           det kan vara krångligt att bygga upp den på ett bra
+           sätt. Antingen kan man använda knappar, menyer osv för
+           att ge instruktioner, eller så kan man använda
+           textsträngar. En klar nackdel med denna modellen är att
+           om kommandona är långa (eller krångliga) kommer
+           användaren att glömma bort det, och behöva extra hjälp
+           när han skall nyttja denna. Detta är ett vanligt
+           mönster, och återfinns i flera produkter på ett sätt
+           eller ett annat.
          \subsubsection{Konversera}
-           a
+           Denna metoden är vanligast om det handlar om någon form
+           av expert system, eller sökfunktioner. En klar fördel
-         \subsubsection{Manipulera och navigera}
+           med att nyttja detta mönster är att även en människa med
+           små kunskaper inom både data, och ämnet som experten kan
-           a
+           kan ställa frågor, och få hjälp. En nackdel med detta
- >>>>>>> 1.2
+           mönstret är att om användaren ställer frågor på ett sätt
+           som man inte har tänkt sig, eller som inte finns med i
+           informations basen så kan svaren till användaren bli
+           helt uppåt väggarna om man inte är noga med hur man
+           behandlar indatan.
+       \subsubsection{Manipulera och navigera}
+         Visualisering måste innehålla mycket mer än att bara tillåta folk att ``se''
+         information. Dom måste också kunna manipulera och fokusera sig på vad som är relevant
+         och känna igen det för att skapa ny information. Funktioner som hypertext (t.ex. HTML)
+         har blivit en dominant metod för att länka samman dokument, vilket tillåter användaren
+         att navigera sig genom dokument på ett väldigt dynamiskt och personligt sätt.
-         \subsubsection{Utforska och surfa}
+       \subsubsection{Utforska och ögna igenom}
            a
-         \subsection{Konceptuella modeller baserat på objekt}
+       \subsection{Konceptuella modeller baserat på objekt}
-           a
-       \section{Värdet av MDI}
-         Det kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar
-         tid att hålla på med MDI, och allt man kan göra inom detta
-         (mock-ups osv), men faktum är att den tid (och de pengar)
-         man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort.
-         Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt
-         fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju
-         tidigare man kan hitta fel, desto billigare blir dom att
-         avhjälpa.
-         En annan viktig sak att tänka på med MDI är att man kan på
-         ett sätt använda det som en reklam tavla för sitt företag,
-         om man gör en extraordinär lösning på något så kommer
-         detta att sprida sig, men det kommer ännu mer att sprida
-         sig om man gör dåliga MDI lösningar. Ett företag som
-         tidigare har köpt en produkt som kanske är bra, bara det
-         att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt
-         till av samma företag som den förra.
+         När man utgår från ett objekt så tar man ett objekt som
+         användaren kan relatera till, en bok, kaffe bryggare
+         eller dyl. Och sedan så gör man sin modell så att den
+         liknar det fysiska objektet. Det bör även gå att
+         manipulera objektet på ett vis som liknar det fysiska
+         objektet. Men man bör även tänka på vilka funktioner en
+         användare kan tänkas önska utöver dom som finns i det
+         verkliga objektet. Om man gör en ordebehandlare kan det
+         vara väldigt trevligt om denna klarar av att t.ex.
+         kompilera texten, rättstavning osv.
+       \subsection{Interface metaforer}
+         Denna metod går ut på att man tar och försöker efterlikna
+         en välkänd metod, eller något som användaren känner igen
+         för att manipulera systemet. Det handlar oftast om att man
+         försöker abstrahera bort hur datorn gör, och istället
+         likna det vi något som man känner igen. Dock så är boken
+         vi har väldigt kritisk mot denna metoden att utveckla
+         produkter, så vi tänker inte gå in på denna så djupt. Dock så
+         tror vi att det borde vara en bra metod att iallafall
+         fundera på, men man måste nog vara försiktig så att man
+         inte gör ``hål'' i designen då man använder metaforer.
+     \section{Värdet av MDI}
+       Hela ämnet kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar
+       upp tid att hålla på med, men faktum är att den tid (och de pengar)
+       man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort.
+       Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt
+       fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju
+       tidigare man kan hitta fel, desto billigare blir dom att
+       avhjälpa.
+       En annan viktig sak att tänka på med MDI är att man kan på
+       ett sätt använda det som en reklam tavla för sitt företag,
+       om man gör en extraordinär lösning på något så kommer
+       detta att sprida sig, men det kommer ännu mer att sprida
+       sig om man gör dåliga MDI lösningar. Ett företag som
+       tidigare har köpt en produkt som kanske är bra, bara det
+       att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt
+       till av samma företag som den förra.
+       Även om själva funtionaliteten i applikationen (eller vad
+       det nu är som skapats) kanske är helt banbrytande och
+       ruskigt innovativ så kanske inte produkten kan säljas
+       ändå, på grund av att användarna helt enkelt inte klarar
+       av att använda den för att gränssnittet är alldeles för
+       klumpigt, långsamt och förvirrande. \emph{``Jag fattar inte varför man år 2000 ska behöva
+       vänta ibland en sekund innan telefonen fattar att man
+       vill hoppa ett steg till vänster i menyerna.''}(Mats
+       Ekstrand, 2000-09-20 i en recension av Ericssons R310)
+       Man brukar säga att utseendet inte spelar någon roll,
+       men när det gäller MDI så spelar det stor roll. Det första
+       man möts av när man får/köper en produkt är gränssnittet,
+       må det så vara en knappsats, touchscreen eller ett flashigt GUI.
  \end{document}

 Legend:



Removed from v.1.3
 


changed lines


 
Added in v.1.13
 Legend:



Removed from v.1.3
 


changed lines


 
Added in v.1.13
-Removed from v.1.3
+Added in v.1.13

root@recompile.se	ViewVC Help
Powered by ViewVC 1.1.26