cvs/Kamel/HCI_text.tex

\documentclass[12pt, a4paper]{article}
\usepackage[latin1]{inputenc}
\usepackage{setspace}

\begin{document}
  \thispagestyle{empty}
  \begin{centering}
    \huge{HCI Text}\\
    \huge{DVC002: Människa-datorinteraktion (MDI), 5p}\\
    \huge{2003, period 1}\\\vspace{.3in}
    \large{av}\\
    \LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in}
    \large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\
    Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in}}
    \texttt{e-mail:}\\
    \emph{jopd01@student.bth.se}\\
    \emph{tb00mbo@student.bth.se}\\
  \end{centering}
  \newpage
  \tableofcontents
  \newpage
  \onehalfspacing
    \section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn?

      Detta kapitel kommer vi att ta upp delar av det vi har gått igenom
      i kursen, samt försöka belysa vissa av dem.

        \subsection{Användandet av en minsta gemensamma
        utvecklingsmiljö}

          Ett syfte med att introducera en minsta gemensamma
          utvecklingsmiljö är att underlätta processen att
          producera programvara, även om man inte sitter vid sin
          egen dator, utan hos någon annan.

          Nyttan med en minsta gemensamma utvecklingsmiljö i en miljö med flera utvecklare är att
          det hämmar användandet av egna utvecklingsverktyg,
          underlättar användandet av en annan dator, underlättar utbildning, samt
          underlättar administrationen av systemet då alla datorer
          har samma programvara installerad.
          Dock så är ju en nackdel med att nyttja en gemensam
          utvecklingsmiljö att då det kommer nya människor som
          inte är vana vid denna miljö så måste de utbildas, men
          genom att tänka sig för då man skapar en gemensam
          utvecklingsmiljö så kan utbildningstiden minskas till
          ett minimum, eller till och med undvikas.

          Det som skall eftersträvas i en gemensam
          utvecklingsmiljö är dels att få den lättförståelig
          (eller självförklarande), men att den för detta inte på
          något sätt skall vara på en nivå för nybörjare, utan ha
          all den styrka som utvecklarna behöver då de utvecklar
          programvara. Kan den gemensamma utvecklingsmiljön
          introduceras som något som kan underlätta arbetet så
          kommer användarna att med glädje byta, även om det kan
          innebära vissa initiala problem.

        \subsection{Användandet av script vid mjukvaruproduktion}

          Detta kan lätt tyckas att detta inte har med MDI att
          göra, men vi kommer att förklara detta lite senare.
          Tanken med att använda diverse script är främst att
          abstrahera krångliga kommandon (eller om man vill långa)
          från användaren, och istället bara använda ett kort
          kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla
          ordning på det man utvecklar då det i scriptet går
          snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att
          källfilerna ligger i en katalog, det kompilerade
          programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om
          programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. Java API).\\

          %Eller är det svaret vi skall skjuta in?
          Men hur är detta något som är intressant ur en MDI
          synpunkt?\\
          Jo, tanken var ju att ta alla dom krångliga kommandona,
          och helt enkelt byta ut mot ett kort script. Krasst sett
          är detta grunden för MDI. Att ta något krångligt
          kommando, och byta ut mot ett lättare.

        \subsection{GUI design mönster}

          GUI står för Graphical User Interface, eller grafiskt
          användar gränsnitt på svenska. Ett GUI kan se ut på
          ett (nästan) oändligt antal sätt, men alla dessa följer
          ett eller flera mönster för hur man använder dessa. Då
          dessa mönster upprepas så är det viktigt för oss som
          utvecklare att vi känner till de mönster som finns, vad
          de går ut på, samt vad som är viktigt att tänka på. En
          anledning till att detta var viktigt att lära oss är
          genom att vi lär oss detta kan vi spara tid när vi skall
          utveckla en programvara som skall interagera med en
          människa (vilket det stora flertalet program gör), genom
          att vi inte ska behöva uppfinna hjulet igen.

          Vi hade en laboration där vi skulle identifiera design
          mönster i en färdig programvara från SUN Microsystems,
          och efter detta även i en programvara vi själva har
          gjort. Detta innebar att vi var tvungna att lära oss
          känna igen de olika mönster som är vanligt förekommande,
          och på detta sättet så kom vi även att fundera på när de
          olika mönstren är praktiska, och när dom inte är det. Vi
          har genom denna laboration kommit fram till att design
          mönster är något viktigt i utveckling av programvara,
          och är något vi kommer att ta med oss till framtiden.

        \subsection{Prototyper och Mock-ups}

          En mock-up är en form av prototyp. Den görs i ett
          passande material, och beroende på vilken information
          man har om den färdiga produkten så görs den med den
          detaljnivå som är passande. Denna mock-up används sedan
          för att testa om konceptet man har håller, och hur det
          skall implementeras. En mock-up behöver inte vara för en
          programvara, utan kan lika gärna vara för en fysisk
          produkt, men i kursen har vi inriktat oss på programvara
          då detta är det intressanta för oss. Då man skapat en
          mock-up så tar man denna, och testar på en eller flera
          tilltänkta användare, och lyssnar på deras åsikter om
          den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man
          bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare
          utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller
          i alla fall dom vi har gjort)
          %Uhm, va?
          ''dynamiskt statiska``
          vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med
          det är att den görs dynamisk är att det går att byta
          detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En
          annan fördel med en mock-up framför en fungerade
          prototyp är att en mock-up är gjord av ett billigt
          material, och går snabbt att göra och göra om då man inser att
          lösningen man har inte håller, utan behöver göras om för
          att passa användaren och hans behov.

          Vi tror att vi kommer att använda någon form av
          mock-uper efter denna kursen då en mock-up är ett snabbt
          sätt att visa hur man menar att GUI't skall se ut, och
          om man har ett förslag till ett GUI så är det enkelt att
          hitta funktionalitet som man har missat, och det kan
          även vara enklare att förklara vad man vill göra för en
          kund som inte kunskaper inom programvaruutveckling vad
          det är som man skall göra, och vad han får och inte får.
          Han kan även ta mock-upen och visa för slutanvändarna,
          och dessa kan också komma till tals om hur produkten
          skall se ut, och dess funktionalitet.

      \section {Designmönster}

        När man designar GUI'n så är det nästan omöjligt att
        inte använda något/några design mönster. Dom flesta sätt
        att strukturera upp ett GUI följer de mönster som finns
        definierade. Detta märkte vi av på första laborationen
        när vi skulle identifiera mönster som vi hade använt i
        ett program vi själva hade gjort långt innan vi hade
        hört talas om MDI, och dess betydelse. En anledning till
        att man använder design mönster är att om flera program
        ser ut likadant, och uppför sig likadant så kommer
        användaren att känna sig hemma i det, även om han aldrig
        har sett programmet tidigare, eller ens ett program som
        liknar detta (till funktionalitet sett).

        \emph{``Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel''}
        (Grand, M. 1999)\\
        Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel,
        eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en
        förlust, då kommer användaren att ta det lugnt och
        försiktigt, men trots detta kommer användaren att göra
        många fel (eller snarare så är det så det upplevs då alla fel gör
        skada). Men om GUI't låter användaren återhämta sig om han
        gör fel så kommer han att jobba i ett bättre tempo, och
        göra färre fel. Något som är väldigt viktigt om GUI't
        tillåter att man gör fel så måste det varna om det finns
        aktioner som man kan göra som det inte går att återhämta
        sig ifrån.

        \subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program}

          En viktig sak med att få användaren att känna igen sig
          är att detta ger en ``säkerhets känsla'' i programmet,
          användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall
          bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla
          program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med
          gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på
          svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv.
          ligger under en meny ``redigera''. Detta gör att en
          användare kan känna igen sig även om han aldrig har
          nyttjat programmet tidigare.

      \section{Interaktions Design}

        När man pratar om interaktions design så menar man att
        man sätter användaren och hans behov i fokus, och att man
        inte så mycket bryr sig om tekniken bakom.

        Detta innebär dock att för att kunna designa något så
        måste vi känna målgruppen och dess behov. Att jobba med
        interaktions design är väldigt snarlikt till att jobba med
        en användarcentrerad lösning. Det går antingen att jobba
        med interaktions design om man har en färdig målgrupp som
        har ett behov av programvaran, eller att man tänker sig en
        målgrupp, och skapar produkten därefter.

        Om man har en färdig målgrupp som har behov av en produkt
        så är det ''enkelt`` att skapa denna då man hela tiden kan
        rådfråga målgruppen, skapa mock-uper, prototyper osv, och
        få direkt feedback på det man har gjort.

        En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions
        design är att den sker iterativt.

      \section{Konceptuella modeller}

        \emph{Det viktigaste är att designa användarens
        konceptuella modell. Allt annat skall ses som
        underordnat för att göra modellen klar, tydlig och
        konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta
        mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\
        Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell
        modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna
        systemet i termer av integrerade idéer och koncept om
        vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall
        förstås av användaren på rätt sätt}\\

        När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt
        att man funderar över hur den slutliga produkten skall
        se ut, baserat på användarnas behov och krav. För att
        försäkra sig om att användaren kommer att förstå
        modellen så som den är tänkt är det viktigt att
        genomföra noggranna och iterativa tester.

        En viktig del av den konceptuella modellen är att
        besluta vad användaren skall göra när han använder
        produkten. Detta kan även kallas interaktions sätt
        dvs hur en användare skall få utföra jobbet. När man
        väljer interaktions sätt så får man även tänka över hur
        man skall interagera med produkten (programvaran), skall
        det vara med knappar, menyer, röstkommandon osv.

        När man har kommit så här långt med sin modell så är det
        dags att börja fundera över hur GUI't skall se ut, olika
        mönster, dess fördelar och nackdelar osv. Ju fler man
        provar med, och funderar över, ju större är chansen att
        produkten blir bra, och det är viktigt att man jobbar
        iterativt, och att man använder lite olika metoder, och
        data (gärna även utvecklare om det går) i dom olika
        iterationerna för att täcka in så mycket som möjligt.

        Basen i att konstruera en bra konceptuell modell är
        användaren, och det användaren skall kunna göra.

        Det finns ett otal olika konceptuella modeller, men vi
        kommer bara att ta upp dom två vanligaste.

        \subsection{Konceptuella modeller baserat på
        aktiviteter}

          De fyra vanligaste aktiviteterna användarna kommer att
          göra (sett ur MDI synpunkt) är:
          \begin{itemize}
            \item Instruera
            \item Konversera
            \item Manipulera och navigera
            \item Utforska och surfa %är surfa en bra översättning av browsing?
          \end{itemize}
          När man instruerar så förklarar man vad man vill att
          systemet skall göra, man ger order. Detta kan ske t.ex.
          med knappar, menyer osv.\\
          När man konverserar så gör man det som man gör med en
          människa, antingen talar man till systemet med rösten,
          eller så skriver man, men man håller sig till ett
          normalt språk.\\
          När man manipulerar och navigerar så har man en
          representation (av något) som man kan manipulera för att
          uppnå önskat resultat. Det är en klar fördel om
          representationen delar vissa egenskaper som användaren
          kan förstå av den fysiska världen.\\ %analoga lät fel, men fysiska låter heller inte riktigt bra... Jag höll på att skriv riktiga, men kom att tänka på vad det skulle innebära
          När man utforskar och surfar så är systemet utformat på
          ett sådant vis att användaren kan få information utan
          att behöva formulera frågor.

          Det är viktigt att förstå att man måste inte välja en av
          dessa, utan man kan välja flera om man känner för det,
          ofta kan man få ett resultat som blir närmare det
          användaren efterfrågar om man väljer att blanda flera
          aktiviteter.

        \subsubsection{Instruera}

          a

        \subsubsection{Konversera}

          a

        \subsubsection{Manipulera och navigera}

          a
>>>>>>> 1.2

        \subsubsection{Utforska och surfa}

          a

        \subsection{Konceptuella modeller baserat på objekt}

          a

      \section{Värdet av MDI}

        Det kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar
        tid att hålla på med MDI, och allt man kan göra inom detta
        (mock-ups osv), men faktum är att den tid (och de pengar)
        man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort.
        Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt
        fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju
        tidigare man kan hitta fel, desto billigare blir dom att
        avhjälpa.

        En annan viktig sak att tänka på med MDI är att man kan på
        ett sätt använda det som en reklam tavla för sitt företag,
        om man gör en extraordinär lösning på något så kommer
        detta att sprida sig, men det kommer ännu mer att sprida
        sig om man gör dåliga MDI lösningar. Ett företag som
        tidigare har köpt en produkt som kanske är bra, bara det
        att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt
        till av samma företag som den förra.


\end{document}
1	\documentclass[12pt, a4paper]{article}
2	\usepackage[latin1]{inputenc}
3	\usepackage{setspace}
4
5	\begin{document}
6	\thispagestyle{empty}
7	\begin{centering}
8	\huge{HCI Text}\\
9	\huge{DVC002: Människa-datorinteraktion (MDI), 5p}\\
10	\huge{2003, period 1}\\\vspace{.3in}
11	\large{av}\\
12	\LARGE{Jonas Petersson \& Mathias Börjesson}\\\vspace{.4in}
13	\large{Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap\\
14	Blekinge Tekniska Högskola\\\vspace{.03in}}
15	\texttt{e-mail:}\\
16	\emph{jopd01@student.bth.se}\\
17	\emph{tb00mbo@student.bth.se}\\
18	\end{centering}
19	\newpage
20	\tableofcontents
21	\newpage
22	\onehalfspacing
23	\section{Kurserfarenheter} %Är detta ett bra namn?
24
25	Detta kapitel kommer vi att ta upp delar av det vi har gått igenom
26	i kursen, samt försöka belysa vissa av dem.
27
28	\subsection{Användandet av en minsta gemensamma
29	utvecklingsmiljö}
30
31	Ett syfte med att introducera en minsta gemensamma
32	utvecklingsmiljö är att underlätta processen att
33	producera programvara, även om man inte sitter vid sin
34	egen dator, utan hos någon annan.
35
36	Nyttan med en minsta gemensamma utvecklingsmiljö i en miljö med flera utvecklare är att
37	det hämmar användandet av egna utvecklingsverktyg,
38	underlättar användandet av en annan dator, underlättar utbildning, samt
39	underlättar administrationen av systemet då alla datorer
40	har samma programvara installerad.
41	Dock så är ju en nackdel med att nyttja en gemensam
42	utvecklingsmiljö att då det kommer nya människor som
43	inte är vana vid denna miljö så måste de utbildas, men
44	genom att tänka sig för då man skapar en gemensam
45	utvecklingsmiljö så kan utbildningstiden minskas till
46	ett minimum, eller till och med undvikas.
47
48	Det som skall eftersträvas i en gemensam
49	utvecklingsmiljö är dels att få den lättförståelig
50	(eller självförklarande), men att den för detta inte på
51	något sätt skall vara på en nivå för nybörjare, utan ha
52	all den styrka som utvecklarna behöver då de utvecklar
53	programvara. Kan den gemensamma utvecklingsmiljön
54	introduceras som något som kan underlätta arbetet så
55	kommer användarna att med glädje byta, även om det kan
56	innebära vissa initiala problem.
57
58	\subsection{Användandet av script vid mjukvaruproduktion}
59
60	Detta kan lätt tyckas att detta inte har med MDI att
61	göra, men vi kommer att förklara detta lite senare.
62	Tanken med att använda diverse script är främst att
63	abstrahera krångliga kommandon (eller om man vill långa)
64	från användaren, och istället bara använda ett kort
65	kommando. Detta innebär att det blir enklare att hålla
66	ordning på det man utvecklar då det i scriptet går
67	snabbt att skriva ner de kommandon som ser till att
68	källfilerna ligger i en katalog, det kompilerade
69	programmet i en, och hjälp filerna i en tredje (om
70	programmeringsspråket stödjer detta (t.ex. Java API).\\
71
72	%Eller är det svaret vi skall skjuta in?
73	Men hur är detta något som är intressant ur en MDI
74	synpunkt?\\
75	Jo, tanken var ju att ta alla dom krångliga kommandona,
76	och helt enkelt byta ut mot ett kort script. Krasst sett
77	är detta grunden för MDI. Att ta något krångligt
78	kommando, och byta ut mot ett lättare.
79
80	\subsection{GUI design mönster}
81
82	GUI står för Graphical User Interface, eller grafiskt
83	användar gränsnitt på svenska. Ett GUI kan se ut på
84	ett (nästan) oändligt antal sätt, men alla dessa följer
85	ett eller flera mönster för hur man använder dessa. Då
86	dessa mönster upprepas så är det viktigt för oss som
87	utvecklare att vi känner till de mönster som finns, vad
88	de går ut på, samt vad som är viktigt att tänka på. En
89	anledning till att detta var viktigt att lära oss är
90	genom att vi lär oss detta kan vi spara tid när vi skall
91	utveckla en programvara som skall interagera med en
92	människa (vilket det stora flertalet program gör), genom
93	att vi inte ska behöva uppfinna hjulet igen.
94
95	Vi hade en laboration där vi skulle identifiera design
96	mönster i en färdig programvara från SUN Microsystems,
97	och efter detta även i en programvara vi själva har
98	gjort. Detta innebar att vi var tvungna att lära oss
99	känna igen de olika mönster som är vanligt förekommande,
100	och på detta sättet så kom vi även att fundera på när de
101	olika mönstren är praktiska, och när dom inte är det. Vi
102	har genom denna laboration kommit fram till att design
103	mönster är något viktigt i utveckling av programvara,
104	och är något vi kommer att ta med oss till framtiden.
105
106	\subsection{Prototyper och Mock-ups}
107
108	En mock-up är en form av prototyp. Den görs i ett
109	passande material, och beroende på vilken information
110	man har om den färdiga produkten så görs den med den
111	detaljnivå som är passande. Denna mock-up används sedan
112	för att testa om konceptet man har håller, och hur det
113	skall implementeras. En mock-up behöver inte vara för en
114	programvara, utan kan lika gärna vara för en fysisk
115	produkt, men i kursen har vi inriktat oss på programvara
116	då detta är det intressanta för oss. Då man skapat en
117	mock-up så tar man denna, och testar på en eller flera
118	tilltänkta användare, och lyssnar på deras åsikter om
119	den. När man har kommit förbi detta stadiet så kan man
120	bygga en lite mera avancerad prototyp för att vidare
121	utveckla produkten. En mock-up är vanligtvis (eller
122	i alla fall dom vi har gjort)
123	%Uhm, va?
124	''dynamiskt statiska``
125	vilket kan låta som en motsägelse, men vad vi menar med
126	det är att den görs dynamisk är att det går att byta
127	detaljer i mock-upen för att symbolisera interaktion. En
128	annan fördel med en mock-up framför en fungerade
129	prototyp är att en mock-up är gjord av ett billigt
130	material, och går snabbt att göra och göra om då man inser att
131	lösningen man har inte håller, utan behöver göras om för
132	att passa användaren och hans behov.
133
134	Vi tror att vi kommer att använda någon form av
135	mock-uper efter denna kursen då en mock-up är ett snabbt
136	sätt att visa hur man menar att GUI't skall se ut, och
137	om man har ett förslag till ett GUI så är det enkelt att
138	hitta funktionalitet som man har missat, och det kan
139	även vara enklare att förklara vad man vill göra för en
140	kund som inte kunskaper inom programvaruutveckling vad
141	det är som man skall göra, och vad han får och inte får.
142	Han kan även ta mock-upen och visa för slutanvändarna,
143	och dessa kan också komma till tals om hur produkten
144	skall se ut, och dess funktionalitet.
145
146	\section {Designmönster}
147
148	När man designar GUI'n så är det nästan omöjligt att
149	inte använda något/några design mönster. Dom flesta sätt
150	att strukturera upp ett GUI följer de mönster som finns
151	definierade. Detta märkte vi av på första laborationen
152	när vi skulle identifiera mönster som vi hade använt i
153	ett program vi själva hade gjort långt innan vi hade
154	hört talas om MDI, och dess betydelse. En anledning till
155	att man använder design mönster är att om flera program
156	ser ut likadant, och uppför sig likadant så kommer
157	användaren att känna sig hemma i det, även om han aldrig
158	har sett programmet tidigare, eller ens ett program som
159	liknar detta (till funktionalitet sett).
160
161	\emph{``Ett väl-designat GUI låter användaren göra fel''}
162	(Grand, M. 1999)\\
163	Detta är viktigt därför att om det inte går att göra fel,
164	eller viktigare att återhämta sig från ett fel utan en
165	förlust, då kommer användaren att ta det lugnt och
166	försiktigt, men trots detta kommer användaren att göra
167	många fel (eller snarare så är det så det upplevs då alla fel gör
168	skada). Men om GUI't låter användaren återhämta sig om han
169	gör fel så kommer han att jobba i ett bättre tempo, och
170	göra färre fel. Något som är väldigt viktigt om GUI't
171	tillåter att man gör fel så måste det varna om det finns
172	aktioner som man kan göra som det inte går att återhämta
173	sig ifrån.
174
175	\subsection{Vikten av att känna igen sig i ett program}
176
177	En viktig sak med att få användaren att känna igen sig
178	är att detta ger en ``säkerhets känsla'' i programmet,
179	användaren känner att han vet (i viss mån) hur han skall
180	bära sig åt för att göra olika saker. Nästan alla
181	program där man kan spara sitt arbete, öppna en fil med
182	gammalt arbete osv har detta i en meny märk ''Arkiv`` på
183	svenska, kommandon som kopiera, klistra in, gör om osv.
184	ligger under en meny ``redigera''. Detta gör att en
185	användare kan känna igen sig även om han aldrig har
186	nyttjat programmet tidigare.
187
188	\section{Interaktions Design}
189
190	När man pratar om interaktions design så menar man att
191	man sätter användaren och hans behov i fokus, och att man
192	inte så mycket bryr sig om tekniken bakom.
193
194	Detta innebär dock att för att kunna designa något så
195	måste vi känna målgruppen och dess behov. Att jobba med
196	interaktions design är väldigt snarlikt till att jobba med
197	en användarcentrerad lösning. Det går antingen att jobba
198	med interaktions design om man har en färdig målgrupp som
199	har ett behov av programvaran, eller att man tänker sig en
200	målgrupp, och skapar produkten därefter.
201
202	Om man har en färdig målgrupp som har behov av en produkt
203	så är det ''enkelt`` att skapa denna då man hela tiden kan
204	rådfråga målgruppen, skapa mock-uper, prototyper osv, och
205	få direkt feedback på det man har gjort.
206
207	En annan sak som är viktig, mycket viktig med Interaktions
208	design är att den sker iterativt.
209
210	\section{Konceptuella modeller}
211
212	\emph{Det viktigaste är att designa användarens
213	konceptuella modell. Allt annat skall ses som
214	underordnat för att göra modellen klar, tydlig och
215	konkret. Detta är nästan tvärt emot hur den mesta
216	mjukvaran utvecklas.}(Liddle, David. 1996)\\
217	Preece, Rogers and Sharp 2002 definierar en konceptuell
218	modell som \emph{en beskrivning av det föreslagna
219	systemet i termer av integrerade idéer och koncept om
220	vad det skall göra, bete sig samt se ut som, som skall
221	förstås av användaren på rätt sätt}\\
222
223	När man skapar en konceptuell modell så är det viktigt
224	att man funderar över hur den slutliga produkten skall
225	se ut, baserat på användarnas behov och krav. För att
226	försäkra sig om att användaren kommer att förstå
227	modellen så som den är tänkt är det viktigt att
228	genomföra noggranna och iterativa tester.
229
230	En viktig del av den konceptuella modellen är att
231	besluta vad användaren skall göra när han använder
232	produkten. Detta kan även kallas interaktions sätt
233	dvs hur en användare skall få utföra jobbet. När man
234	väljer interaktions sätt så får man även tänka över hur
235	man skall interagera med produkten (programvaran), skall
236	det vara med knappar, menyer, röstkommandon osv.
237
238	När man har kommit så här långt med sin modell så är det
239	dags att börja fundera över hur GUI't skall se ut, olika
240	mönster, dess fördelar och nackdelar osv. Ju fler man
241	provar med, och funderar över, ju större är chansen att
242	produkten blir bra, och det är viktigt att man jobbar
243	iterativt, och att man använder lite olika metoder, och
244	data (gärna även utvecklare om det går) i dom olika
245	iterationerna för att täcka in så mycket som möjligt.
246
247	Basen i att konstruera en bra konceptuell modell är
248	användaren, och det användaren skall kunna göra.
249
250	Det finns ett otal olika konceptuella modeller, men vi
251	kommer bara att ta upp dom två vanligaste.
252
253	\subsection{Konceptuella modeller baserat på
254	aktiviteter}
255
256	De fyra vanligaste aktiviteterna användarna kommer att
257	göra (sett ur MDI synpunkt) är:
258	\begin{itemize}
259	\item Instruera
260	\item Konversera
261	\item Manipulera och navigera
262	\item Utforska och surfa %är surfa en bra översättning av browsing?
263	\end{itemize}
264	När man instruerar så förklarar man vad man vill att
265	systemet skall göra, man ger order. Detta kan ske t.ex.
266	med knappar, menyer osv.\\
267	När man konverserar så gör man det som man gör med en
268	människa, antingen talar man till systemet med rösten,
269	eller så skriver man, men man håller sig till ett
270	normalt språk.\\
271	När man manipulerar och navigerar så har man en
272	representation (av något) som man kan manipulera för att
273	uppnå önskat resultat. Det är en klar fördel om
274	representationen delar vissa egenskaper som användaren
275	kan förstå av den fysiska världen.\\ %analoga lät fel, men fysiska låter heller inte riktigt bra... Jag höll på att skriv riktiga, men kom att tänka på vad det skulle innebära
276	När man utforskar och surfar så är systemet utformat på
277	ett sådant vis att användaren kan få information utan
278	att behöva formulera frågor.
279
280	Det är viktigt att förstå att man måste inte välja en av
281	dessa, utan man kan välja flera om man känner för det,
282	ofta kan man få ett resultat som blir närmare det
283	användaren efterfrågar om man väljer att blanda flera
284	aktiviteter.
285
286	\subsubsection{Instruera}
287
288	a
289
290	\subsubsection{Konversera}
291
292	a
293
294	\subsubsection{Manipulera och navigera}
295
296	a
297	>>>>>>> 1.2
298
299	\subsubsection{Utforska och surfa}
300
301	a
302
303	\subsection{Konceptuella modeller baserat på objekt}
304
305	a
306
307	\section{Värdet av MDI}
308
309	Det kanske kan verka abstrakt, och som något som bara tar
310	tid att hålla på med MDI, och allt man kan göra inom detta
311	(mock-ups osv), men faktum är att den tid (och de pengar)
312	man lägger ner på MDI tjänar man igen ganska så fort.
313	Dessutom så är det med hjälp av en mock-up lätt att tidigt
314	fånga design fel, eller till och med logik fel, och ju
315	tidigare man kan hitta fel, desto billigare blir dom att
316	avhjälpa.
317
318	En annan viktig sak att tänka på med MDI är att man kan på
319	ett sätt använda det som en reklam tavla för sitt företag,
320	om man gör en extraordinär lösning på något så kommer
321	detta att sprida sig, men det kommer ännu mer att sprida
322	sig om man gör dåliga MDI lösningar. Ett företag som
323	tidigare har köpt en produkt som kanske är bra, bara det
324	att de inte kan nyttja den kommer inte att köpa en produkt
325	till av samma företag som den förra.
326
327
328	\end{document}